An Offensive Gentlemen's Club
Vill du reagera på det här meddelandet? Registrera dig för forumet med några klick eller logga in för att fortsätta.

1790 - historia, händelser,företeelser, bra att veta etc.

Gå ner

1790 - historia, händelser,företeelser, bra att veta etc. Empty 1790 - historia, händelser,företeelser, bra att veta etc.

Inlägg  1905 lör aug 31, 2013 8:38 pm

Här postar jag, och gärna ni andra också, allt som kan tänkas vara relevant för att förstå och på ett trovärdigt och målande vis gestalta 1790 och de år som kommer att följa. Jag tycker att vi kan göra likt en ordlista här i första tråden där vi fyller på allt eftersom. Saxa från wikipedia, länka till youtube, skriv ur minnet etc. etc.  

Det första, som vi pratade om idag:  

K
Kaffe - Det första kaffet kom till Sverige 1685. I början av 1700-talet hade Stockholm ett femtiotal kaffehus. Vid 1756 års riksdag infördes förbud mot kaffedrickande, och blev någon ertappad med kaffedrickande utdömdes böter. Det var bondeståndet som genomdrev förbudet, som hämnd mot att husbehovsbränningen av brännvin hade förbjudits. Men 1769 hävdes förbudet och ersattes med en importtull. Nya kaffeförbud gällde 1794–1796, 1799–1802 och 1817–1823.

P
Polisen - Reformer som lades fram 1776 kom att innebära en genomgripande ändring av polisväsendet i Stockholm. Den viktigaste förändringen var inrättandet av en befattning som polismästare. Han skulle tjänstgöra under överståthållaren i alla frågor som berörde "politiväsendets jämna och orubbade drift". Överståthållaren blev därmed högste polischef och magistratens befogenheter minskades. Polismästaren var en förtroendeämbetsman och utnämndes av Kungen. Ett nytt ämbete inrättades samtidigt Kongl. Police Kammaren.
Polismästaren hade det högsta chefskapet över poliskammaren. Det inrättades först i det Tessinska palatsets på Slottsbacken. Mellan 1792 - 1795 fanns det i det Indebetouska huset på Slottsbacken och därefter i Amiralshuset vid Birger Jarls torg. Poliskammaren skulle under överståthållaren utfärda alla författningar och kungörelser avseende den allmänna ordningen samt handlägga mål rörande mindre förseelser mot denna. Kammaren började sitt arbete den 22 april 1776.
Kostnaden för polisen i Stockholm delades nu också mellan staden och kronan. I varje distrikt skulle det finnas en kvarterskommissarie och under honom en huskvartersmästare för varje tiotal hus. Denna personal valdes av borgerskapet i distrikten och var ett oavlönat förtroendearbete. Uppsyningsmännen däremot var anställda av överståthållaren och hade lön. Kraven på personalens utbildning var inte stor. Männen skulle vara "edsvurna och beskedliga". Kroppsstyrkan betydde mer vid anställningen än intelligensen.
Under Gustv III kom polismästaren mer att vara spionchef än polischef. Stora summor pengar sattes av till belöningar vid spionage. Kvarterskommissarierna och huskvartersmästarna ålades att spionera på invånarna i distrikten.Spionaget riktades inte enbart på de egna medborgarna utan även mot främmande länders beskickningar och utländska ministrar. Från 1791 är polismästaren direkt underställd justitiekanslern avseende spionaget.
Under 1700-talet fanns ännu inga polisuniformer. Polismästaren hade en 25 cm lång svart stav med kunglig krona och silverbeslag som tjänstetecken. Stadsfiskalerna tjänstetecken var även de svarta stavar, 20 cm långa, dock med svarta silkessnoddar och silkestofsar. I ändarna fanns silverbeslag. Övrig personal hade enklare tjänstebrickor som bars i en kedja runt halsen.

R
Renhållning - År 1774 tecknades ett tioårskontrakt med en firma som skulle renhålla gator och allmänna platser, men bara i Gamla stan. I kontraktet ingick bland annat snöröjning och isborttagning från gatorna samt viss sophämtning hos privatpersoner. Man försökte utnyttja avfallet på olika sätt, exempelvis såldes latrin som gödsel till bönder. Arbetet med latriner hade låg status och det var kvinnliga tukthusfångar, så kallade ”skitbärarkärringar” eller något finare ”pudrettdamer” (efter pudrett), som fick utföra det praktiska arbetet. I princip fortlevde det gamla systemet genom hela 1800-talet, fram till år 1902 då Stockholms stad övertog all gaturenhållning.

S
Sabbatsbrott - Sabbatsbrott kallades i äldre svensk rätt en sådan kränkning av sabbatens helgd, som i lag var belagd med straff. Bötern för detta är 10 daler, detta gäller att underlåta sig att gå till kyrkan, idka arbete eller hantverk, all handel som inte är nödtorft samt alla sorts resor innan gudstjänsten är avslutad.

Stadsvakten - Uniformen utgjordes nu av hatt, blå jackor med vita snören och uppslag, vita benkläder, blått och vitt skärp, svarta stövletter. Vidare bandolär och patronkök, musköt med bajonett samt sabel. Separationsvakten (paltarna) bar blå jackor, uppvikt hatt, bandolär med huggare, en hasselkäpp i handen samt i fickan en tågstump som de kunde använda för att bakbinda bångstyriga "synderskor".
På 1590-talet stadsvakten borgerskapets skyldighet att fullgöra burvård. Denna stadsvakt kom senare att kallas Stockholms stads Companie. Stadsvakten bestod av värvad personal och fick en militär organisation. Vakten hade en stadskapten som chef. Stadsvaktens viktigaste uppgift var att patrullera stadens gator och gränder samt vakthållning vid stadsportarna. De skulle även ingripa vid eldsvåda genom att spärra av brandområdet och bevaka räddad lösegendom.
De togs även i anspråk för att biträda stadstjänarna vid indrivning av skatter etc, ordinanstjänst, eskorttjänst vid penningtransporter, biträdande vid verkställande av gatuloppsstraff mm. Vidare skulle de ta fast tiggare, en uppgift som med tiden växte i omfång.
Stadsvakten hade sin Corps-de-garde, dvs. var inkvarterad, vid Stortorget i Gamla stan. Då staden växte byggdes i mitten av 1600-talet flera vakthus i olika stadsdelar. Stadsvakten hade rätt att arrestera de som begick våldsbrott eller misstänktes för stöld och placera dem i förvar. Vakten kunde omhänderta alla som störde ordningen. Stadsvakten hade rätt att bruka våld om de själva utsattes för våld. De hade också ett särskilt skydd då överfall eller missfirmelse av stadsvakten bestraffades enligt krigsartiklarna. Stadsvakten hade även rätt att skjuta skarpt mot dem som brukar våld mot vaktpost. Detta utökades till att även gälla då de hindrades i sin tjänsteutövning.
Stadsvakten var inte omtyckta och fick öknamnet korvar eller korvknektar. Då de var illa avlönade var det svårt att rekrytera personal därför var de inte mönstermedborgare.

Fyll på och lev väl!
1905
1905

Antal inlägg : 6
Registreringsdatum : 13-08-31
Ålder : 33
Ort : Linköping

Till överst på sidan Gå ner

Till överst på sidan

- Liknande ämnen

 
Behörigheter i detta forum:
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet